Idag fyller Sara 20! Grattis hun. Vi sjöng för henne idag i skolan och det var hur kul som helst. Eva *vår föreläsare* sa åt Sara att hon ville prata med henne utanför klassrummet om en sak och såg rätt allvarlig ut, Sara blev ju livrädd. Men hon sa bara grattis åt Sara ute i korridoren och så gick dom in i klassrumet igen och när dom kom så stog hela klassen och sjöng för lilla fröken Skogsberg...

Grattis gumman, hoppas du får en kanonbra dag! :)

Annars då...har kommit in i dagens seg-period. Runt 15 varje dag blir jag så jäkla trött, håller på att somna hela tiden, kan ju knappt hålla ögonen öppna. Ska se om jag kan våga i mig lite kaffe, men bara lite med tanke på magkatarren/magsåret och försöka läsa ett kapitel innan Linda hämtar mig vid 17.30. Blir ännu en myskväll med god mat och film ute i Skåre. Me likes!

Från en sak till en helt annan - mig. Jag är jävligt ego och dom som känner mig väl vet om det. Antar jag...? Jag vet själv att jag ofta pratar om mig själv, det jag gör, människor jag träffar.. Är det för att man är ego eller är det sånt man pratar om? Är det för att jag flyttat till en ny stad och börjat i en ny klass där man inte känner varandra jätteväl för att jag pratar om mig själv, för att jag inte vet något annat än när allt är så nytt? Fast jag tycker ändå att jag har lärt känna en del personer rätt bra nu och har relativt bra koll. Skitsamma, ingen idé att spekulera i guess. Det jag vill säga är i alla fall att även om jag verkar jäkligt ego och tror att allt kretsar kring mig så är det inte så - jag älskar människor, lyssnar, bryr mig och engagerar mig. Det kanske inte bara märks på mig och det jag säger. Och jag skriver inte det här för att någon har sagt åt mig, det är mer så att jag säger åt mig själv att ge mig. Bete mig likadant som jag innerst inne liksom...gör. Jag skulle ju inte bli socionom om jag inte hade ett genuint intresse för människor.

Blev många "jag" i det här inlägget ;)

Plugg nu, mys sen.

Puss!

Jason Mraz - Lucky