Helt otroligt.
Strax före kl 1 inatt klev jag innanför dörren här hemma i Kallestad. Skittrött, for upp i omgångar med alla väskor från bilen till lägenheten, tog sin lilla tid. Käkade och duschade, somnade bums. Helt förstörd, ungefär så trött..
Det otroliga är att jag faktiskt är vaken, NU, när klockan inte ens är 8 på morgonen. Har käkat frulle, ska hoppa in i duschen och göra i ordning mig för ännu en lång dag in school. Fyfan. Jag hade hellre sluppit undan idag. Lagt mig igen och dragit täcket över huvudet. Jag vet inte vad jag tycker om något, nu igen. Det känns som att jag har bytt bort livet, låtit det rusa ur mina händer utan att ens fundera på varför och hur det ens hände.
Talanglöst.
Det är dimmigt ute, det var det när jag körde hit igår kväll/inatt också. Som att köra i mjölk, typ. Kändes ju väldigt bra. Nja. Idag lyssnar jag på Anna Ternheim.