Min tillvaro är alldeles utmärkt just nu. Jag borde vakna och somna med ett leende på läpparna. Är klar med en hel del arbeten i skolan, nu är det bara att hoppas på att jag klarat allt ;) Men tills dess är det bara att slappa och gå på föreläsningarna. På onsdag packar jag och Ulla in oss i min bil och tuffar upp till Dalarna, underbara Dalarna. Jag och mamma ska ha en mamma-dotter-dag på torsdag och åka till Blge och shoppa. För en gångs skull kommer jag och Ann vara hemma i Mora samtidigt och få träffas. Jag och Martin ska passa på att åka lite skoter nu innan det är för sent. Jag har säkert redan sagt precis allt det här. Visst längtar jag sjukt mycket. Skulle kunna sätta mig i bilen NU och åka hem om de vore möjligt. Men det är det inte. Onsdag it is. MEN, det kommer alltid ett men. Något fattas, jag kommer förmodligen plågas hela tiden jag är i Mora. Ett känslomässigt skeppsbrott kommer infinna sig. Eller, det är inte säkert. Kanske inte, men oddsen för att allt kommer gå vägen är ironiskt små. Skrattretande.

Nu när jag absolut inte har något att klaga på utan snarare 1000 saker att se fram emot, DÅ ska nya saker komma in i bilden och sabba mitt humör. Jag är arg, jag är så jävla arg. Hela dagarna. Jag vill knappt ens svara i telefon, oavsett vem som ringer. Mamma, pappa och Ann pratar jag med varje dag. Utan dessa underbara själar hade jag varit förlorad.

Nu tänker jag diska, dammsuga och slänga i en maskin med tvätt sen slå ner mitt ass här i soffan igen. Kvällen kommer jag spendera precis här med Ben&Jerrys, gott att dricka och soppa *fröken tandställning kan inte äta som folk*