Vet inte riktigt vad jag ska skriva.. alls. Det här kommer spåra, känner jag. Vart ska jag börja? Jag kan börja med att jag är i Karlstad och att jag inte riktigt gillar det. Alls. Hoppas att det kommer kännas annorlunda att vara här när jag har varit hemma i Mora över sommaren. Samtidigt känner jag att Mora inte riktigt heller kommer vara sig likt. Rättare sagt - Mora är sig inte riktigt likt. Folk har flyttat, man tappar kontakten med många som är kvar, trampar vatten, känner att det kommer aldrig bli som förr. Samtidigt som det är en lättnad då det varit rätt ovärt av och till förr i tiden så känns det rätt lortigt. Nu kan jag verkligen säga, med handen på hjärtat och vara sjukt ärlig, att jag inte känner mig riktigt hemma någonstans. Mora är inte Mora, Karlstad är inte hemma.

Jag pratade precis med Emma i telefon ett bra tag. Började fundera över hur jag egentligen känner mig och kom fram till att jag mest har en klump i magen. Vet inte riktigt vad den beror på, det är något, helt klart.. Något jag inte är nöjd med. En stark känsla som stör mig sjukt mycket. Jag kan bara inte riktigt sätta fingret på det. Jag tror att jag känner mig själv så väl att jag kan lista ut vad det är men samtidigt vågar jag inte alls känna efter så noga. Då kanske känslan blir för stark... eller? Samma sak hände när jag satte mig i bilen från Mora igår kväll och började köra mot Karlstad. Allt kändes så sjukt jäkla fel, som att jag bytt bort livet mot något annat innan jag ens visste vad livet innebar. Blundat innan jag hunnit se klart. Jag blev rädd, ledsen och rädd. Kände mig som minst på jorden och ringde Ann för första gången på jättelänge. Utan henne känner jag mig mer vilsen än vad jag är.

Life is tricky and complicated
and it's a long way down

Anna Ternheim - Shoreline